Fest i Ulvåker hos BQT!

Äntligen.. Men ändå fan.

Jaaaa! Idag, klockan 15.54 ringde det i min telefon, ett nummer jag inte hade (men kände på mig vilka det var) och vips, så har jag fått tillbaka mitt gamla jobb! Visserligen bara från den 1 mars till den 9 juli, men ändå! Det är ju helt underbart! Få ordentlig lön! Och det verkar som om jag kommer få behålla min gamla lön dessutom! Men måste ringa imorgon och fråga för säkerhets skull.. Men hade varit så nice! Lite drygt att börja om från början..
Men med något gott kommer alltid något.. Ont? Så klart började bilen krångla när jag nästan var hemma från gymmet idag.. Den började nästan koka och värmen i bilen försvann.. Förbannat.. Men hoppas att vi kan hitta felet och åtgärda detta..

Ett uns hopp..?

Runt 2 tiden ringde telefonen idag, en föredetta kollega på Volvo som frågade om jag fått något samtal idag, nej, inte alls svarade jag. Visar sig visst att Volvo skulle börja ringa runt och återanställa runt 70 personer! Det är ju strålande nyheter! Nu är det bara att hoppas att det blir så, och man är en av dom. Så, vågar man hoppas för en gångs skull kanske..

En djupdykning in i mörkret.

31 år. 31:a året som jag existerat. Kroppen må vara 31, men sinnet är fortfarande 15 (tv-spel och lek är det ända jag tänker på) och kroppen känns som 57 efter helgens pass. Hanna körde nästan ihjäl mig.. 31 alltså. Vad händer när alla år passerar och man står inför döden? Jag hade stora planer på att skriva in mig i historieböckerna, men istället är jag en arbetslös industriarbetare. Jag hade planer att göra storslagna filmer, men det gick om intet. Så, vad kommer jag att se tillbaka på när jag själv ligger i sängen på sjukhuset och tittar på mina anhöriga och försöker säga något, men kroppen har redan gett upp, det är bara ögonen som fungerar och ser lidandet hos dom som står kvar där..
Jag vill inte ha barn (inte som jag känner nu iallafall), min kropp blir bara fetare och tyngre även fast jag tränar 3-5 dagar i veckan (ja, maten kan ha lite inverkan där ja) jag väljer mina vänner med omsorg (med andra ord så är det dom som vet hur jag är och fungerar som stannar kvar). Vad kommer jag att tänka på när jag ligger där måntro.. Skulle jag ha gett pengar till välgörenhet (även fast jag knappt har så jag själv klarar mig?), skulle jag ha hjälpt gubben som låg o skrek på andra våningen och inte kunde komma upp för egen maskin? Ne, inte min melodi.. Jag kanske borde ingjuta mig i mörkret helt och hållet och gå den onda vägen?

Btw, det är numera februari, och snart kommer juni. Zakynthos, I´m coming for ya! =)

En märklig början på dagen..

Ja, vad ska man säga. Vaknade lite av att Sussie väckte mig, när hon skulle iväg till skolan (som jag bad henne om). Givetvis somnade jag om direkt när hon gick från sängen, men jag vaknade snabbt till liv när hon ringde 5 min senare och sa att hennes bil inte startade.. Crap.
På med kläderna och ut i kylan, och vi försökte med det mesta (ok, vi testade att dra igång bilen bara) men den ville inte. Och den vita Audi skulle besiktas idag (fortfarande fel på handbromsen) och gissa vad, den gick igenom, haha. Helt otroligt. Men jäkligt skönt. Jag och Ballis (ok, mest Ballis då) försökte fixa den igår kväll (med lite assistans av herr BQT) och den funkade faktiskt.
Men så jäkla typiskt att den ena bilden slutar att fungera när den andra går bra.. Och klockan har inte ens blivit 11 än..

Förresten, vad ska man göra nu, när man är vaken så här tidigt?